Grupu Haksesuk Kla'ak (Discussion Group)

Subscribe ba Kla'ak Online
Email:
Vizita grupu ne'e

01 May 2008

CUBA: Segundu Prezidente Cuba depois de Revolusaun "Raúl Modesto Castro Ruz"

MERICIO AKARA*
Iha 24 de Fevereiru de 2008, Asembleia Nasional hili Raúl Castro sai núdar Prezidente Cuba hodi troka Primeiru Comandante em Chefe Fidel Castro. Mudansa lideransa maksimu iha Cuba liu husi prosesu eleisaun demokratiku ida ne'ebé mak la'o ho hakmatek no susesu. Laiha konfrontasaun politika no sosial durante prosesu demokratizasaun ida ne'e la'o. Tanba ne'e mak halo mundu hakfodak, liu-liu halo hakfodak governu Estadus Unidus da Amerika ne'ebé mak imajina hela katak sei mosu konfrontasaun bo'ot husi povu durante mudansa lideransa ne'e la'o.

Ne'e duni maske nasaun bo'ot sira balun sempre kestiona demokrasia no direitus humanus iha Cuba, maibe povu Cuba hatudu dala ida tan ba mundu tomak katak, povu Cuba respeitu duni valores demokrasia no direitus humanus barak liu kompara ho nasaun sira seluk iha mundu tomak. Tanba iha nasaun barak wainhira hala'o prosesu eleisaun ka mosu mudansa ruma iha iha nivel alto dala barak rezulta konfrontasaun ne'ebé mak halo ema terus no mate barak.

Lalika haree ba dok, ita bele haree ita nia viziñu Indonesia wainhira iha mudansa lideransa ruma povu barak sai vitíma no mate. Ka ita bele kompara ba ita nia nasaun Timor-Leste, wainhira ema balun hakarak sai lideransa, tenke faan povu ninia vida tun-sae, ne'ebé halo povu barak terus no mate. Ida ne'e mak demokrasia ka? Hau hanoin Lae…!! Tanba valores demokrasia prinsipal balun hateten katak, presiza mak respeitu malun, tuir vontade maioria no laos faan povu ninia vida tun-sae. Hanesan ezemplu ida tan mak povu Cuba ho sira nia lideransa hatudu hela ba ita hotu oinsa implementa valores demokrasia.

Raúl Castro, núdar politiku nain nomos Chefe Militar, moris iha dia 3 de Juño de 1931 iha Biran, Cuba Oriental. Raúl núdar alin ida husi Fidel Castro, moris husi familia ida mak riku núdar rai nain ho plantasaun bo'ot iha Cuba. Núdar ema riku nia oan, la-fasil ba nia atu eskola. Tanba ne'e mak Raúl ho nia maun Fidel eskola iha Colegio Jesuita Dolores iha Santiago de Cuba nomos kontinua eskola tan iha Coleigo Jesuita de Belen iha Havana.

Durante nia tempu eskola no núdar joven ida, nia involve makaas tebes iha movimentu juventude Sosialista. Tanba ne'e mak Raúl hatene uluk prinsipiú no valores Sosialismu nomos deklara an núdar sosialista iha Cuba kompara ho Fidel Castro. Maibe, tanba Raúl besik liu Fidel, ne'e duni ikus mai Fidel mos muda nia ideologia formalmente ba Sosialismu. Satan Che Guevara mos núdar ema sosialista ne'ebé mak lori valores internasionalismu iha tempu luta ba revolusaun sai companeiro ida mak besik liu ho Fidel Castro.

Maske nune'e, politikamente Raúl ladun mosu iha oin. Nia sai deit hanesan lalatak ba Fidel Castro deit. Nia ajuda Fidel Castro hodi hahu luta kontra ditadura Prezidente Fulgencio Batista iha Cuba. Hanesan iha dia 26 de Juñu de 1953, Raúl ajuda Fidel hodi halo atake ba baraka militar Batista nian iha Moncada. Maibe, tanba iha failansu wainhira hala'o atake, militar Batista konsege kaer Raúl ho nia kolega sira hotu no hatama ba prizaun.

Iha 1955 Raúl ho nia kolega balun livre husi prizaun no sesan ba Mexico. Ne'e duni, Raúl mos iha tempu neba hola parte iha espedisaun Granma husi Mexico ba Cuba hodi kontinua movimentu kontra ditadura militar Prezidente Batista. Raúl mos sai ema ida mak moris wainhira militar Batista hala'o atake militar hasoru espedisaun Granma. Raúl hamutuk ho Fidel, Che, Camilo no sira seluk halai ba foho Siera Maestra hodi kontinua forma luta ho estratejia guerillha.

Iha 1958, Raúl hetan promosun núdar Commandante ba divisaun militar ida hodi forma segundo base de apoia hodi hasoru Batista. Nune'e sei kompara ho Che Guevara no Camilo Cienfuegos, Raúl ladun hetan susesu bo'ot iha funu guerillha. Maibe wainhira revolusaun manan iha 1959, Raúl mak sai pioner hodi halo esekusaun ba militar Batista nian ne'ebé mak konsidera núdar ema mak kontra revolusaun.

Depois de Manan tiha Revolusaun iha tinan 1959. Raúl Castro sai membru importante ida iha lideransa nasional hodi hala'o revolusaun intregradu iha nasaun Cuba. Raus mos sai membru ida iha Unidade Partidu Socialista Revolusionariu nian ne'ebé mak hari'i iha tinan 1962 no depois de tinan tolu (1965) dizolve tiha.

Ikus mai Raúl sai fali membru Comite Central iha Partidu Comunista de Cuba, no sai núdar segundu sekretariu iha Biro Politiku desde partidu ne'e hari'i iha fulan Outubru 1965. Iha tempu mak hanesan, Raúl Castro ezisti núdar Primeiru Vice Prezidente iha Conselho do Estadu Cuba, iha Asembleia Nasional de Força Popular, nomos iha Conselho Ministro ne'ebé forma iha tinan 1976.

Raúl Castro ninia pozisaun importante iha esekutivu mak nia sai mos Ministru da Força Militar Revolusionariu desde tinan 1959 to'o fulan Fevereiru 2008. Maske nune'e, Raúl mos ajuda Fidel hodi halo reforma ba areia merkadu agrikultura hodi bele sustenta hahan ba povu Cuba iha tinan 1990 nia laran, wainhira tempu Uniaun Sovietika rahun.

Ida ne'e mak kontribuisaun total Raúl Castro ba iha revolusaun iha Cuba. Ne'e duni susesu barak mak agora Cuba hetan, hanesan asistensia saude ne'ebé mak iha kualidade diak, edukasaun gratuitu ba ema hotu, povu moris ho lahamlaha, ajuda nasaun seluk ho prinsipiu internasionalista, nomos halo Cuba ezisti no forte nafatin iha tempu embargo ne'ebé mak govenu Estadu Unidus da Amerika implementa, sai núdar rezultadu husi kontribuisaun revolusaun Cuba. Raúl Castro núdar ema ida mak estraordinariu iha prosesu revolusaun Cuba ho nia companeiro seluk, hatudu ona ezemplu diak ida hodi hari'i nasaun uniku no alternativa. Venceremos…!!

Raúl Castro nia Personalidade no Cuba.
Area: 109,886 sq km (42,427 sq mi)
Populasaun (2007 est.): 11,238,000
Capital: Havana
Chefe do Estadu no Chefe do Governo: Presidente do Coselho do Estadu no Presidente do Conselho Ministros Raúl Castro Ruz

*) Program Manager Luta Hamutuk

No comments: